Var skapas svensk innovation?

För att ge den svenska innovationspolitiken ett gott stöd har Svenska Uppfinnareföreningen tagit fram en rapport för att svara på frågan; “Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?”. Uppdraget anförtroddes Christian Sandström, teknisk doktor vid Chalmers tekniska högskola. Rapporten utreder hur Sveriges främsta innovationer uppstått, där varje uppfinning har klassificerats till att vara ett resultat från antingen (1) enskilda uppfinnare/näringsidkare, (2) universitet, högskola eller forskningsinstitut, eller (3) utvecklingsarbete inom ramen för anställning vid större företag och andra organisationer.

Till skillnad från vad man kan tro så är det inte våra svenska universitet eller högskolor som är den största bidragande faktorn till innovation. Snarare tvärt om. Endast 20% av våra största innovationer har ett huvudsakligt akademiskt ursprung. Enskilda uppfinnare står för 33%, och till vår stora glädje är det de svenska företagens anställda som ger det största bidraget till betydande innovation. Deras bidrag är hela 47%. Enligt Sandström kan detta bero på en “kombination av teknisk kompetens, marknadskännedom och tillgång till kapital som behövs för att skapa banbrytande innovationer”. Från studien drar Sandström slutsatsen att “om Sverige ska bli en innovativ ekonomi bör politiken inriktas på att förbättra villkoren för företag och enskilda uppfinnare som vill realisera värdet av sina innovationer”.

>> Vill du läsa originalrapporten så kan du ladda ner den här.

Några exempel på svenska innovationer som står till grund för denna rapport är säkerhetständstickan, polkagrisar, dynamit, mjölkseparatorn, skiftnyckeln, elsvetsning, det sfäriska kullagret, blixtlåset, Coca Cola-flaskan, Xylokain för lokalbedövning, ultraljud, engångsblöjan, säkerhetsbältet (med tre punkter), pacemakern, gammakniven, Losec, nikotintuggummi, Skype och Spotify.